Tickande bomber i Sveriges förorter

En stor del av svenskar som jag dagligen kommer i kontakt med verkar inte förstå bakgrunden till det Sverigehat som frodas i förorterna. ”Vi gav dem asyl, svenska pass, betalar för deras uppehälle och ändå hatar de oss, kastar sten på ambulanser och bränner skolor,” – så här brukar det låta lite förenklat. Det verkar vara en gåta som förbryllar många i Sverige: oavsett den så kallade relativa fattigdomen har ju de flesta migranterna fått det oändligt mycket bättre här än exempelvis i hemlandet Somalia. Så varför hatar de oss? – frågar de sig.

I det här inlägget försöker jag att ge svar på den frågan samt förklara varför läget i Sverige inte kommer att bli bättre om några år utan mycket sämre. Som journalist och invandrare själv har jag ett brett kontaktnät bland Stockholms olika diasporor och invandrare – från så kallade nyanlända som just har kommit till Sverige till dem som är födda här men ändå känner sig utanför det svenska samhället. Under mina resor till flyktingläger i Grekland och i andra länder skaffade jag mig inblick i vilka krafter driver de migranter som kommer hit.

Jag kommer väl ihåg Samir från Afghanistan som jag träffade 2011 i mottagningscentret Fylakio vid den grekisk-turkiska gränsen. Han hade just korsat gränsfloden illegalt och var nästan galen av lycka över att hans långa resa till Europa hade kommit till slut. Det hoppades han på i alla fall. Han ville åka till Sverige och svarade så här på min fråga om hur han ser sitt liv om några 5-10 år:

-Jag ska ha ett svenskt pass, ska bo i ett eget hus, ha en blond fru och åka på varje konsert av Shakira! – utbrast han.

sam
Samir visar sina favorita klipp i Grekland/ Foto EP

Han drog fram en gamebox Sony PSP och började visa för mig Shakiras videoklipp som var fulla med dyra bilar, rika välklädda européer, påkostade hus och glada fester – som om han ville övertyga mig. Det var så här han föreställde sig livet i Sverige – den diffusa drömmen om en bättre framtid som driver miljontals unga män från Asien och Afrika till Europa. Han var en av många i migrantströmmen och var typisk även i andra avseenden: i 25 års åldern, med ursprung i en medelklassfamilj, gick en 2-3 års utbildning i en moskéskola samt pratade lite engelska. Tyvärr vet jag inte hur hans liv utvecklades efter att vi hade träffats för 6 år sedan men med de förutsättningarna är det knappast troligt att han lyckades att fullfölja sina drömmar.

Även migranter som hade mycket bättre förutsättningar än Samir inte fick den framtid de drömde om i Sverige. Många kan nog hålla med om att Sverige inte är ett lätt land att integreras i. Det är långt ifrån den ”melting pot” som den styrande eliten försöker att framställa det som. Enligt en forskning börjar infödda svenskar att flytta från ett bostadsområde när andelen utomeuropeiska invandrare når 3-4%. Jag lägger ingen värdering i det eftersom jag tror att det är den som invandrar som har skyldigheten att integreras och ta till sig det nya landets regler och kulturkoder.  Samtidigt bär svenska politiker en stor del av ansvaret för att ha delat ut löften som ingen kan uppfylla.

Att Sverige aldrig har varit ett invandringsland hjälper foga till att integrera migranter – särskilt om viljan och/eller förmågan till det saknas även från den andra sidan. Migranternas största ursprungsländer som Afghanistan, Irak, Syrien, Somalia, Eritrea har aldrig varit några ”melting pots” heller. I sina hemländer lever de i täta konstellationer som bildas utifrån klan, religion- eller stamtillhörighet. Lojaliteten inom grupperna byggs ofta på övertygelsen om den egna gruppens överlägsenhet gentemot andra, konkurrerande grupper. Att vara främling i ett sådant sammanhang är snarare ett skäl att se personen som en fiende än att omfamna den och försöka etablera en ömsesidigt berikande relation enligt den svenska kulturvänsterns regelbok.

Därmed saknas begreppet ”integration” i språket. Man förstår inte konceptet med att försöka­­ acceptera och tolerera andra kulturer eller – ännu värre – integreras själv.

Och så kommer de här människorna till Sverige med helt orealistiska förväntningar som inte kommer att infrias. Föreställ er i deras skor: de kommer för att erövra världen, skryta på facebook om sin nya lyxbil, posta bilder med sina svenska vänner – men istället hamnar de i ett invandrargetto med 89% av utomeuropeiska invandrare som Rinkeby.  Enligt RUTs rapport som gjorts på beställning av riksdagsledamot Staffan Danielsson har endast 25% av asylmigranter ett heltidsjobb efter 8 år i Sverige. Om vi räknar med att de flesta ensamstående män som utgör den absoluta majoriteten av asylsökande kommer till Sverige i 25-28års ålder blir de omkring 35 år gamla efter 8 år här.

Det blir dags för att göra ett bokslut. Istället för ett eget hus med pool och Shakiras konserter fortsätter de flesta att bo i en sunkig lägenhet i ett av miljonprogramsområden på ett minimalt socialbidrag.  De pratar halvknagglig svenska som inte räcker till för att få ett jobb eller skapa ett förhållande. Deras umgängeskrets består i princip endast av deras landsmän med få undantag. Deras enda kontaktyta med det svenska samhället är besök till kommunens socialkontor och eventuellt andra myndigheter. Och då är deras bästa år redan förbi – vid 35 anses man i u-länder halvgammal.

Förr eller senare börjar man inse att det inte gick så bra med flytten till Sverige. 8-10 år har gått och man är varken rik eller lycklig. Det finns inget att skriva hem om i sina ”svenska brev” (motsvarigheten till svenskarnas ”amerikabrev” på 1800-talet).  Vid det här laget finns två alternativ: antingen kan man börja beskylla sig själv och sina brister som orsaken till att det gick som det gick. Eller så kan man skylla allt på samhället man bor i. Det är inte lätt att ta ansvar för sina misstag – särskilt dem som inte går att åtgärda i efterhand – eftersom då tvingas man att göra upp med sig själv på något sätt: genom en smärtsam personlighetsförändring, en depression eller självskadebeteende. Därför brukar en klassisk psykologisk mekanism att slå in vid sådana situationer – allt är någon annans fel.

Att beskylla det svenska samhället och svenskarna i allmänhet blir inte svårt: man känner ju dem inte därför kan de lätt avhumaniseras utan att man komprometterar någon del av sin världsbild. Det blir ännu enklare för troende muslimer. Där är allt redan serverat – alla svenskar är ju otrogna, infidel.  Lägg till det det ”rasistiska” narrativet: alla svenskar är dessutom rasister. Nu finns det en uppsjö av ursäkter för att känna en väl berättigad vrede mot Sverige.  ”Rasistiska infidel som har sabbat mitt liv”.

Dagens attacker mot ambulanser och polisbilar begås oftast av andragenerationsinvandrare som ändå är någorlunda integrerade och har tagit till sig åtminstone en liten del av den humanism och mjukhet som präglar det svenska skolprogrammet. Begrunda vad som kommer att ske om 6-8 år när de 160 tusen vuxna asylmigranter som kom 2015 ska börja söka utlopp för sin frustration.

Den här bloggen existerar tack vare era donationer. Alla bidrag går oavkortat till att utveckla den och satsa på aktuella reportage och granskningar främst om migrationen och medier. Om ni gillar mina texter och vad jag gör stöd gärna!

Swish: 070-4396358

Bankkonto: 4051 20 96933 (de första fyra siffrorna är clearingnr)

Donera valfritt belopp med kort via Paypal:


PayPal - Det tryggare, enklare sättet att betala online!

Bli månadsgivare:


Bli månadsgivare

Bli månadsgivare

Bli månadsgivare

Annonser

Författare: Egor Putilov

Jag började arbeta på Migrationsverket i november 2012 som mottagningshandläggare för barn utan vårdnadshavare (som omnämns i medier som ”ensamkommande flyktingbarn”) i Örebro. Då tog jag hand om så kallade ”mottagningens utredningssamtal” som syftade till att utreda barnens hemvist, resväg och familjebild. Samtidigt fick vi hjälpa till i några återvändandeärenden. Maj 2013 började jag jobba som asylhandläggare i Flen – i mina arbetsuppgifter ingick att genomföra asylutredningar, värdera bevis, förbereda och skriva beslut i asylärenden. Jag avslutade min tjänst på verket i mars 2015. Jag jobbar även som frilansjournalist sedan 2010. Mitt fokus ligger på Mellanöstern, postsovjetiska republiker och migration. Bland mina uppdragsgivare var Aftonbladet, Expressen, SvD, Arbetaren och andra tidningar samt Sveriges radio. Som journalist rapporterade jag om arabiska våren från Syrien och Egypten, om Majdan och från östra Ukraina, samt från andra oroshärdar.

12 thoughts on “Tickande bomber i Sveriges förorter”

  1. Det som jag tycker är tveksamt i artikeln är påståendet att Sverige aldrig har varit ett invandringsland. Vi har haft omfattande invandring sedan slutet av 50-talet och utomeuropeisk invandring sen 70-talet (från Chile, sedan Irak).

    Gilla

  2. Ett stort problem med detta att ta ansvar för sina egna misstag är att muslimer i allmänhet uppfostras att ha ett yttre locus of control. (Vet tyvärr inte vad detta begrepp heter på svenska, är inte svensk själv och svenska är mitt tredje språk.) En sak av flera som alla lyckade samhällen har gemensamt är att människorna där fostras till att ha ett inre locus of control. Med ett yttre sådant är det extremt svårt, för många nästintill omöjligt, att komma upp från underläge och bättra sin egen situation.

    Du har rätt i att situationen i Sverige kommer att bli mycket mycket värre innan den kanske möjligtvis blir bättre, om detta någonsin sker.

    Gilla

  3. Titta på befolkningspyramiden. Sverige överlever inte utan invandring. Tyvärr reser majoritet av dem tillbaka när det lugnat ner sig på hemmaplan. Hur många chilenare och somalier finns i Sverige idag. Det är fåtaliga procent av dem som kom hit på -70 och -80 talet. Men ALLA har en positiv bild av Sverige som tog hand om dem under de svåra tiderna ”hemma” Framtidens ekonomi blir inte bara i Asien och Afrika utan även bland Arabvärlden. Europa kommer att hamna på världens baksida. Men många ”världsmedborgare” kommer att komma ihåg den hjälp man fick av Sverige och andra positiva länder i Europa(bl.a. Tyskland). Och är intresserade av att köpa våra produkter, och se till att vi har det bra här. Sverige är i grunden ett invandrarland ända sedan inlandsisens tid. Även vikingarna tog med sig kompetenta människor hem, om än inte frivilligt. Hur hade svensk stålindustri utvecklats om vi inte fått hit duktiga ”järnbehandlare” som tagits hit från Vallonien. Idag är det mängder av IT-folk som kommer till våra spelutvecklare och hjälper till med den svenska spel-exporten m.m. Även en skvätt humanism kan man lägga till. Jag som blodgivare tycker att man måste sätta in på blodbanken innan man kan begära ut något. På samma sätt vill jag hjälpa utsatta människor innan jag begär att de ska hjälpa mig när jag blir utsatt för krig och elände. Tänk på ditt samvete innan du kastar ur dig enkla lösningar!

    Gilla

    1. Du har fullständigt fel Richard. Lyft på näsan och titta runt lite. Framtiden kommer inte att se ut som dåtiden. Väldigt få av oss kommer att ha fasta jobb, många kommer att tvingas in en fåra av timanställningar eller konsulttjänster. Huvuddelen av jobben kommer maskinerna att ta – en ny typ av automatisation försedd med artificiell intelligens. Det artikelförfattaren hänvisar till i sin text existerar. Så är det. Men jag skulle nog rätta honom på en punkt – jag tror inte att vi får se ”mer våld från de nyanlända”. På ett sätt accepterar 1:a generationens invandrare sin lott, man blir till slut resignerad. Så kommer dock aldrig 2:a generationen att agera, de kommer INTE att stillatigande acceptera sveriges totala oförmåga till integration eller förnyelse. De kommer att kasta sten -och mer än så. Framtiden för sveriges del ser oerhört mörkt ut, inte bara för massinvandringen (som egentligen inte behövs) utan för att ni Svenskar har konsekvent missförstått framtiden och er plats i den.
      Med andra ord, ni har helt enkelt satsat på fel häst. Tänk efter lite grann, och var inte så arrogant i dina kommentarer. Speciellt inte när du inte vet vad du talar om. Ha en bra dag!

      Gilla

    2. ”Titta på befolkningspyramiden. Sverige överlever inte utan invandring.”
      Det är en myt att Sverige har ett demografiskt problem överhuvudtaget. Kolla här t.ex.: http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article22450376.ab

      Om nu Sverige skulle ha haft ett demografiskt problem är inte lösningen att ersätta den svenska befolkningen. Lösningen är att skaffa barn, jag trodde detta var en självklarhet för varje logiskt tänkande människa. Men tydligen är absolut enda möjliga lösningen att importera människor från utlandet eftersom alla svenskar på något magiskt sätt blivit infertila/steriliserade så att det är fullständigt fysiskt omöjligt för dem att skaffa barn.

      Du kan för övrigt inte föra vidare dina gener genom att någon person som är helt obesläktad med dig själv skaffar barn. Förstår herrn inte att det är en suicidal evolutionär strategi att lägga alla sina resurser på andras barn och samtidigt avstå från att skaffa egna barn? Dina gener kommer att utrotas för gott om du tillämpar den strategin, och dina förfäder sedan tusentals år har kämpat förgäves. Så sluta med din äckliga propaganda om att svenskar inte kan skaffa barn och måste ersättas av människor från utlandet.

      Gilla

    3. Du blandar ihop saker och ting, Richard. Tyvärr är det ett ganska fult knep som vi ser återkommande i debatten.

      Sverige har aldrig varit ett invandringsland i den form som vi ser nu. Migrationen från Tyskland och Vallonien var begränsad och avsiktlig, likaså 1900-talets arbetskraftsinvandring. Vad det gäller den senare så var den politiska tanken att det skulle bli en cirkulär migration med gästarbetare som bodde här tillfälligt, men den blev mer permanent än vad exempelvis Tage Erlander utlovat. Den nya massinvandringen är långt mer problematisk än den tidigare (vi sitter med ett mycket omfattande och förskräckande ”facit” över alla problem som den lett till i form av bland annat kriminalitet, systemhotande verksamhet, och inte minst utarmningen av ursprungsbefolkningens kultur och sätt att leva), mycket på grund av att den naturliga vägen till integration, jobben inte på långa vägar kan garanteras, men också för att de kulturella avståndet nu är större än någonsin, samtidigt som tidigare okontrollerade massinvandring lett till framväxten av parallellsamhällen som den nytillkomna kan välja att ansluta sig till som alternativ till att integreras/assimileras.

      Jag sitter hellre i ett Sverige och Europa på tillbakagång på grund av eventuell befolkningsminskning och som jag kan identifiera mig med, än ett land som inte minskar (har vi inte ökat tillräckligt???) och som är mig främmande och som har ”integrerat” alla de fasor som håller andra länder i fattigdom och orättvisa som klan- och hederskulturer, korruption, religiös fanatism, etc.

      Liked by 1 person

    4. Det gamla vallonargumentet.

      ”Valloninvandring under 1600-talet på en eller två tusen individer motsvarade ungefär 0.1-0.2% av rikets befolkning, som dessutom inte kom på en gång utan över flera decennier

      Valloninvandringen är därför en värdelös analogi till flyktinginvandring av lågutbildade från tredje världen. Invandring av Valloner höjde Sveriges kunskapsintensitet och humankapital medan flyktinginvandring från tredje världen har motsatt effekt.”

      http://tino.us/2015/01/invandrare-byggde-inte-sverige/

      Liked by 1 person

  4. Jag tycker att Putilovs erfarenheter och observationer är intressanta, men diskussionen är långt ifrån komplett. Han är själv inne på att det är den andra generationen som är mest representerad i upploppen. Jag håller i stort med Karl N:s analys ovan om skillnaden mellan den första och andra generationens invandrare. Den första generation kommer först och främst att acceptera sin lott, och i första hand bli improduktiv om man inte snabbt lyckas komma in på arbetsmarknaden. Det är den andra generationen som inte har något annat att jämföra med och som har den apatiska och misslyckade första generationen som förebild som skapar helt andra problem av mer revolutionär karaktär.

    Gilla

    1. Ja, så som du beskriver har det sett ut på 90-talet. Första generationsinvandrare kände en tacksamhetsskuld osv.. Skillnaden mot nuläget är: 1. Nya asylmigranter har en mycket lägre utbildningsnivå; 2. Den framgångshets som piskas fram i globala medier påverkar alla – och främst de minst bildade som inte kan förhålla sig kritiskt till informationen. Trycket för att lyckas nu och få allt direkt är mycket större idag än för 20 år sedan; 3. På 90-talet var Väst och Europa generellt väldigt högt ansedda av migranterna – pga ett kolonialt arv men också tack vare ett högre mänskligt kapital, en övertro på västvärldens institutionella effektivitet osv.. I dagsläget har det i många fall ersatts med förakt (mot otrohet och feghet), racism (mot vita) och en övertygelse i sin ”rätt” att få tillgång till västvärldens förmåner tack vare decennier av vänsterns subversion och propaganda i u-världen.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s