För ett halvt år sedan avslöjades av amerikanska Buzzfeed att Islamiska staten skickar terrorister till Europa och specifikt till Sverige under täckmantel av flyktingar. Samma uppgifter kommer från en rad högt uppsatta tjänstemän inom libyska regeringen, NATO och brittiska underrättelsetjänster.
Men trots tydliga larmsignaler gör Migrationsverket ytterst lite för att fånga in personer med kopplingar till IS. Utredningar med syriska sökanden begränsar sig med några ytliga frågor om den sökande hade deltagit i strider. Detta görs inte ens för att upptäcka eventuella kopplingar till IS utan för att bedöma om en person faller under exklusion-paragrafen i Genèvekonventionen. Onödigt att säga att en terrorist med målet att slinka in i Sverige för att utföra terrordåd lätt skulle besvara dessa frågor utan att påkalla misstanke.
Situationen har , tvärtom, blivit sämre jämfört med hur den var för ett par år sedan. På flera asylprövningsenheter sätts nyrekryterade oerfarna handläggare in på syriska ärenden därför att de anses vara ”okomplicerade”. Även om en handläggare fattar misstanke finns det ingen tid för att ställa följdfrågor och få mer information – utredningar med syriska flyktingar ska vara avklarade på högst 1,5 timme jämfört med 2,5 timmar med eventuella kompletteringar som en ”vanlig” asylutredning tar.
Som asylhandläggare förväntas man leverera minst tre beslut per vecka – det är ”ju fler desto bättre” som gäller. Det är antalet avgjorda ärenden som påverkar den individuella lönesättningen och möjligheten att få en fast anställning. Därför ställs varje medarbetare på Migrationsverket inför ett val – att jaga produktionsmål och pinnar eller att göra ett bra arbete. Enligt myndighetens uppgift har 130 asylsökanden remitterats till Säpo hittills i år, en ökning jämfört med året innan. Dock i avsaknaden av en effektiv screeningsrutin är detta en förtjänst av enskilda engagerade tjänstemän som många gånger arbetar i motvind på bekostnad av sin privata tid. Mot bakgrund av detta framstår Migrationsverkets senaste planer att anställa ett fåtal personer med specialkompetens för att screena sökanden med terrorkopplingar någon gång i höst som otillräckliga.
Samtidigt har Storbritannien tillämpat en avancerad screeningsrutin sedan år 2005. Det är brittiska gränsbevakningsmyndigheten UKBA som har ansvar för att fånga in misstänkta terrorister och krigsförbrytare i början av asylprocessen. Att införa en screening med hjälp av kompetent personal från gränspolisen kan vara en väg att gå även i Sverige. Att se över rutiner vid asylprocessen är inte minst aktuellt i nuläget med dagens höga inströmning till landet. De allra flesta av asylsökanden är människor med goda intentioner som har kommit till Sverige för en bättre framtid. Det är därför än viktigare att lokalisera enstaka personer med avsikter och förmåga att begå terrorhandlingar i Sverige.
”De väntar bara på order. Du får se”, sa en människosmugglare om IS-krigare som hen skickar till Europa i intervjun med Buzzfeed. Sverige har länge varit relativt förskonat från terrordåd. Dock finns det inga garantier att så kommer att vara fallet även i framtiden. I en värld med allt öppnare gränser bör myndigheterna hänga med i utvecklingen. Om inget görs och det snabbt kan Migrationsverkets slapphet stå Sverige dyrt.
Artikeln skriven för Aftonbladet
Swish: 070-4396358
PlusGiro: 69 50 87-7
Egor Putilov 