Märklig medietystnad kring Medborgerlig Samling

Det är inte första gången jag funderar på den kompakta medietystnad som det nya partiet Medborgerlig Samling har mötts med. Kontrasten med det journalistiska kollektivets entusiasm kring Feministiskt Initiativ som regelbundet bjöds in till SVT Opinion och andra populära talkshower samt får debattera mot etablerade riksdagspartier kan inte vara större. Medan mikropartiet F! får stoltsera sig med plats i opinionsundersökningar bredvid stora riksdagspartier lyser MED med sin frånvaro.  Den uppseendeväckande avsaknaden av intresse kan givetvis förklaras bort med det vanliga gnället bland aktivister-journalister – ”det behövs knappast ett högerparti till”. Däremot är det oftast chefredaktörer och andra mediemagnater som bestämmer över dagordningen i mediehusen. Min slutsats är att denna nedtystningstaktik är en följd av att partiet uppfattas som ett hot mot etablissemanget.

Den så kallade Alliansen har misskrediterat sig totalt under regeringen Reinfeldt som bäddade  för dagens katastrofala situation i Sverige. Att göra en helomsvängning nu och påstå att exempelvis Moderaterna har insett sin så kallade ”naivitet” och vänt sig tillbaka till rötterna kommer knappast att hjälpa att återskapa förtroendet – inget partiledarbyte i världen kan reparera den skada som Reinfeldt har åstadkommit Moderaterna. Det ser ut på liknande sätt för stora grupper av väljare även i KD och L.  Deras nuvarande beteende med populistiska utspel och meningslösa förslag i syfte att vinna tillbaka väljarna är helt enkelt ovärdigt etablerade riksdagspartier. Väljarna kommer knappast att uppskatta att bli dumförklarade. Nej, inget är glömt och inget är förlåtet hur än Alliansens partistrateger önskade att så inte var fallet – och rasande siffror i opinionsundersökningar bara bekräftar den bilden.

Den här situationen gör att många alliansväljare – med undantag för migrationsextremister i Centerpartiet – känner sig politiskt hemlösa i dagens läge. Att rösta på SD blir inget alternativ för många tvekande väljare på grund av partiets historia och den fortsatta svartmålningen i media. Det blir helt enkelt för hög tröskel för människor som ser sig själva som hyggliga samhällsbyggare att rösta på något så djävulskt som SD – som det utmålas som av den förenade mediekartellen.

Den så kallade Alliansen har dock lyckats att sänka sitt förtroende så lågt att propagandan spelar en allt mindre roll för deras desperata väljare. En stor del av dem tvekar dock fortfarande. Att rösta på ett borgerligt parti som inte var med under de reinfeldtska åren skulle kunna vara ett alternativ för en stor del borgerliga väljare. Det är här Medborgerlig Samling kommer in i bilden.

Det är det enda partiet som föreslår det onämnbara – ett avskaffande av asylrätten som är en av grundpelarna för dagens globaliseringsmodell. Eftersom asylsystemet inte längre uppfyller sitt uttalade syfte borde det avskaffas och ersättas med ett annat system som är baserat på kvoter och därmed ger vanliga väljare en större möjlighet att påverka nivån på invandringen, menar partiet. Istället för att vara en ”ovillkorad mänsklig rättighet” blir asylinvandringen en demokratisk och politisk fråga och ett föremål för diskussioner, granskningar och förhandlingar i och med denna reform. Med andra ord vill MED slakta en av etablissemangets heligaste kor.  Bara den punkten i sig är tillräckligt brottslig för att media skulle försöka förminska och motarbeta partiet.

Men inte nog med det. Med sin sakliga framtoning är MED på god väg att bli ett parti av vanliga arga medborgare som efter åratal av misskötsel av den delegerade makten som den politiska klassen har gjort sig skyldig till går in i politiken för att styra landet tillbaka på rätt spår.

Om Medborgerlig Samling ska få tillräckligt med medialt utrymme har de potential att i princip utradera Alliansen. Det ger en garanti på att medier kommer att fortsätta låtsas som om MED inte finns – om inte annat i förhoppningen att trötta ut partiet och dess företrädare.

Den här bloggen existerar tack vare era donationer. Alla bidrag går oavkortat till att utveckla den och satsa på aktuella reportage och granskningar främst om migrationen och medier. Om ni gillar mina texter och vad jag gör stöd gärna!

Swish: 073-6101217

Bankkonto: 4051 20 96933 (de första fyra siffrorna är clearingnr)

Donera valfritt belopp med kort via Paypal:


PayPal - Det tryggare, enklare sättet att betala online!

Bli månadsgivare:


Bli månadsgivare

Bli månadsgivare

Bli månadsgivare

Författare: Egor Putilov

Jag började arbeta på Migrationsverket i november 2012 som mottagningshandläggare för barn utan vårdnadshavare (som omnämns i medier som ”ensamkommande flyktingbarn”) i Örebro. Då tog jag hand om så kallade ”mottagningens utredningssamtal” som syftade till att utreda barnens hemvist, resväg och familjebild. Samtidigt fick vi hjälpa till i några återvändandeärenden. Maj 2013 började jag jobba som asylhandläggare i Flen – i mina arbetsuppgifter ingick att genomföra asylutredningar, värdera bevis, förbereda och skriva beslut i asylärenden. Jag avslutade min tjänst på verket i mars 2015. Jag jobbar även som frilansjournalist sedan 2010. Mitt fokus ligger på Mellanöstern, postsovjetiska republiker och migration. Bland mina uppdragsgivare var Aftonbladet, Expressen, SvD, Arbetaren och andra tidningar samt Sveriges radio. Som journalist rapporterade jag om arabiska våren från Syrien och Egypten, om Majdan och från östra Ukraina, samt från andra oroshärdar. Bloggen tillhandahålls av Martin Dahlin, som även är ansvarig utgivare

En tanke på “Märklig medietystnad kring Medborgerlig Samling”

  1. Redaktörer för talk-shower vill ha pigga, men förutsägbara, debatter. Vad är bättre än en radikalfeminist då? Att de skulle välja debattämnen och deltagare utifrån samhällelig relevans och argumentens nyhets-och förklaringsvärde finns det inte en chans till.

    Möjligen är din tro på MED befogad. Men jag tvivlar. Visst är Reinfeldt, den skurken, för alliansen en bauta-sten till black om foten. Och SD tycks vara helt ointresserade av det land de säger sig vilja rädda. SD:s politiker har sitt på det torra genom politiker-arvodena, och det tycks räcka för dem.

    Men organisationen är viktig. MED:s uppförbacke är ännu längre än för SD, M eller KD (glöm alliansen, den är död).

    Gillad av 1 person

Lämna en kommentar