Mantrat om så kallade enkla jobb som ska rädda Sverige undan konsekvenserna av den extrema invandringspolitiken hörs från både höger och vänster. Borgerlighetens dröm om ett billigt tjänstefolk förenas med socialdemokratiska utopin om ”svenska modellen” för alla i detta magiska kodord. Bägge sidor verkar dock ha en knapphändig förståelse av vad de enkla jobben egentligen innebär och vilka konsekvenser de kommer att föra med sig.
Knappast förvånande blir den närmaste referensen i denna kontext ett av världens fattigaste länder Egypten. Jag minns väl en intervju med en högt uppsatt egyptisk tjänsteman under en av mina resor till landet. Vi satt på hans kontor och drack te som serverades av en särskild anställd. På arabiska heter dem ahwajee – ”tepojkar” oavsett ålder. Den aktuella ”pojken” var i 50-års åldern. Passande nog pratade vi om den skyhöga arbetslösheten och den egyptiska arbetsmarknaden.
-Den här mannen har arbetat med att servera te här i hela sitt liv. Varje myndighet i Egypten har en sådan person. Visst, vi kan köpa en kaffemaskin och ersätta honom – och det kommer att bli både billigare och bekvämare för alla då vi inte ska behöva leta efter honom i hela huset och väcka om han sover någonstans. Men… han försörjer hela sin familj på den minimala lönen som vi betalar honom. Om vi sparkar honom kommer han inte att kunna hitta ett nytt jobb. Du kan se samma mönster i överallt i Egypten.
-Betyder det att ni medvetet bromsar moderniseringen för att hålla folk sysselsatta?
-Ja, ungefär så är det.
Tiden får utvisa om tepojkar ska dyka upp även på svenska myndigheter och kanslier. Det som däremot är klart är att Sverige på grund av den ohämmade asylinvandringen plötsligt står inför samma dilemma (jag behöver nog inte kalla det för ”utmaning”) som Egypten – som förmodligen kommer att lösas med samma medel.
Tepojkar må låta gulligt men den egentliga konsekvensen kommer att bli en inbromsning av den tekniska utveckligen som i en marknadsekonomi drivs just av länder med höga arbetskraftskostnader – som Sverige är eller har varit under en lång tid. Kostnaden av att anställa en människa är så hög att det blir billigare att uppfinna en maskin för att genomföra tunga och rutinmässiga arbetsmoment eller kanske ersätta människan helt. De höga lönekostnaderna har lett till att Sverige har en av västvärldens minsta andel av enkla jobb.
På det viset frias människa från ett tungt och repetativt arbete och därmed kan utvecklas och arbeta mer kreativt. Den nya tekniken blir allt billigare och sprider sig så småningom även till länder med lägre arbetskraftskostnader – ungefär så här fungerar den tekniska progressen. Eller har fungerat hittils – för att med en armé av arbetslösa som av politiska skäl tvingas att genomföra meningslösa och onödiga arbetsuppgifter kommer detta incitament att försvinna.
Vad vi kommer att se är att billig arbetskraft ska börja ersätta maskinarbete. ”Enkla jobb” innebär en tillbakagång även på andra områden – som till exempel städer som kommer att förslummas betydelsefullt till följd av primitiva verkstäder och halvolagliga småbutiker som återigen ska kunna bli lönsamma tack vare lägre arbetskostnader. Istället för att köpa ett par nya skor kommer det att bli billigare att reparera dem. Säkert en välkommen för miljöpartister utveckling med hållbara skor och återanvändning med kommer det att vara lika bra för ekonomin i stort och stadsbilden?
Den processen har redan inletts krypande: mobilbutiker som opererar i en gråzon där man kan köpa och sälja stulna mobiler, bilverkstäder där ingen kan svenska, frisörsalonger där man kan klippa sig för 100 kronor utan kvitto är verkligheten redan idag. Den här trenden kommer att accelerera och eskalera. Med nya, fattigare grupper av migranter som törstar efter framgång kommer den redan låga nivån av service, lojalitet till svenska lagar och regler samt automatisering att sjunka ännu mer – man kan kalla det ”race to the bottom”. Även nya branscher kan komma att tas över av billig arbetskraft.
Å andra sidan kommer allt fler migranter att arbeta till ett kraftigt underpris eller till och med betala för att få arbeta – som det sker redan i dagsläget med omfattande fusket med arbetstillstånd. Upplägget går ut på att migranter utnyttjas av sina landsmän och jobbar under slavliknande villkor med ett hopp att få ett permanent uppehållstillstånd i Sverige efter 4 år av sådant arbete. I vissa fall måste de även betala sina arbetsgivaravgifter själva.
Enkla jobb kommer oundvikligen leda till enkla bostäder enligt marknadens obönhörliga regler: slumområden som är anpassade prismässigt för låga löner kommer att bli ett vanligt inslag i stadsbilden. Än så länge försökte myndigheterna halvhjärtat att hålla tillbaka denna utveckling – exempelvis genom att riva Sörgenfri tiggarläger, avhysa migranter från olagliga bosättningar och så vidare. Med ett politiskt stöd åt enkla jobb kommer kåkstäder att etablera sig åtminstone i storstäderna med undermåliga bostäder, olovliga svartbyggen och misär som brukar följa med allt detta. Man får då ge upp drömmen om passivhus, en grön omställning och hållbara städer.
Trots sin deklarerade vurm för progressen verkar den svenska politiska eliten ha lyckats med det motsatta – att vrida klockan tillbaka. Istället för en lysande framtid med elbilar, automatiserade hem och robotar kommer vi att se halvsunkiga städer, tillbakagång med tekniken och en etniskt präglad underklass av enkla arbetare. Allt politiskt prat om enkla jobb leder oss just i denna riktning.
Den här bloggen existerar tack vare era donationer. Alla bidrag går oavkortat till att utveckla den och satsa på aktuella reportage och granskningar främst om migrationen och medier. Om ni gillar mina texter och vad jag gör stöd gärna!
Swish: 070-4396358
Bankkonto: 4051 20 96933 (de första fyra siffrorna är clearingnr)
Donera valfritt belopp med kort via Paypal:
Bli månadsgivare:
Egor Putilov 
Enkla jobb behöver inte alls innebära lågbetalda jobb. När man förenklade arbetet med T-forden genom att införa löpandeband-principen så höjdes effektiviteten och därmed också möjligheten att betala ut högre löner.
Löpandeband-principen är något som man mer och mer frångått de senaste decennierna, med resultatet att det också blivit svårare att rekrytera arbetskraft.
GillaGilla
Hur skulle fortsatt mycket hög (internationellt sett) lön kunna motiveras i en marknadsekonomi för enkla och onödiga arbetsuppgifter? För att vara ekonomiskt hållbar ska den vara låg. Annars blir det återigen en sorts bidrag om du syftar på subventionering från staten.
GillaGilla
Märklig fråga. Onödiga arbetsuppgifter är givetvis svårt att motivera en hög lön för – helt oberoende av om arbetsuppgifterna är enkla eller komplicerade.
GillaGilla
Märklig fråga? Men det är just detta – alltså onödiga jobb – som mitt resonemang går ut på. Du håller alltså med om att enkla/onödiga arbetsuppgifter inte kan motivera en hög lön.
GillaGilla
Tepojkar som du har i exempelt verkar inte riktigt motivera någon lön alls. Men däremot skulle enkla jobb som uppstår ur andra arbeten genom ökad specialisering vara meningsfulla.
En asfaltsläggare kanske inte behöver kunna allt om asfaltsläggning, det kanske räcker att en kan köra fordonet, en kan köra ångvälten, en kan lägga asfalten osv. Det blir mindre hinder att ta sig in på en sådan arbetsmarknad, men i praktiken kommer givetvis asfaltsläggarna lära sig de övriga arbetsmomenten i sinom tid.
GillaGilla
Det krävs en kvalifikation för att både köra fordonet och köra ångvälten. ”Att lägga asfalten” har försvunnit som yrke pga anledningarna som jag tog upp i inlägget – denna arbetsmoment gör maskiner numera. Ditt exempel är bra egentligen för att förstärka min tes – det finns väldigt få enkla jobb som skulle kunna fungera ihop med fortsatt teknisk utveckling. Att återintroducera den som ska ”lägga asfalten” innebär en återgång till den gamla tekniken, dvs regress både tekniskt, ekonomiskt och socialt
GillaGilla
excuse my writing in English, I will put it better this way (however I read Swedish)
Thank you for this article, I had exactly the same ideas when I heard that the Swedish potilitians are calling to CREATE simple jobs. It sounded extremely absurd in Sweden, where all the simplest jobs have been (proudly) eliminated as the computers took over – one does not even need mamy McDonalds personnel as there are ”ordering stations” where the buyer can press few buttons to place an order… which is being anonymously delivered 5 min later at the counter; for many years there is no personnel on the tanking stations either – I come from Poland and I can see a huge difference in this aspect
Rightly or wrongly (as I think too much computerisation in Sweden leads to further isolation of many people and it is not a good solution either) there is no culture in Sweden for this kind of activities, and if they enforce these solutions it will cause riots.
Bear in mind that few weeks ago the parliament voted to abolish Lex Laval – a set of exceptions for foreign companies which want to pay their employees less money than Swedish employers (and these people gladly accept these conditions, and the whole enterprise is profitable for all, as they can offer lower prices to Swedish citizens and institutions). So one day Sweden forces a mandatory salary raise to non-Swedish companies, practically killing these jobs as noone will want to pay more for the same service, the next day it proposes creating low paid jobs… SCHIZOPHRENIA??
You cannot protect your market to death (as the unions are trying to do) and in the same time open it to new ”workforce” and start demolishing the established routines and procedures.
Let alone that this kind of solution will never work if the benefits pay the same – without a deep structure amendment of the bidrag system nothing will work with their bright new plan (but will it ever work anyway…? we know the majority of ”asylum seekers” have no intention to work, they only want a comfortable life at someone elses’s expense)
Best Regards
Ola
GillaGilla
P.S. however I do not agree that the culture of ”throwing old stuff” is any better than repairing – this is where it went wrong in the world… we throw old stuff (and old people), instead of putting an effort and maintain them
there are jokes in Poland about our parents having old washing machines working perfectly well after 20 years, while we have to throw our new fancy ones just after 8-10 years, and are forder to buy new ones
I actually wish the repair stations for some things were brought back to Sweden (I take my shoes to Poland to get them fixed)
greetings!
GillaGilla
I Sverige föreligger ju också problemet med incitament för att besätta de enkla jobben och incitament för att kliva av ett liv som bidragstagare för att helt och fullt försörja sig på enkla jobb. Jag tror att den verkliga, ja just det, utmaningen är inte att ‘skapa’ jobben, utan att skapa de förutsättningar som gör att folk _väljer_ att få sin utkomst från sådana jobb i stället för ifrån bidrag. Ska de välja eller tvingas förresten? Om jag känner mitt Sverige rätt så är visionen att folk välja det, dvs de enkla jobben skall bli tillräckligt attraktiva snarare än att livet som bidragsförsörjd blir tillräcklingt miserabelt. Tillåt mig tvivla. För att få önskad effekt i Sverige skulle denna typ av jobb alltså också behöva vara vita vilket de typiskt inte är.
GillaGilla
Jag tror att förutsättningen för tepojkar är välfärdens död mer eller mindre. Och ja, såklart kommer inte många jobb att vara vita vid det läget.
GillaGilla
”Mindblowing” och ”Spot-On” som vanligt! Jag har funderat till och från i några dagar på vilka möjligheter som finns att utbilda nya svenskar för att bli mer kvalificerade (ungefär som Tino Sanandaji föreslår). Dock har jag ingen aning om hur utbildningsnivåerna ser ut. Att en vuxen man som inte ens gått motsvarande grundskola ska kunna läsa in 12 års utbildning på svenska är nog uteslutet men: Om det är så att en stor del faktiskt har lite utbildning sen innan så kanske inte strikta krav på utbildning är en dålig idé. Men jag kanske hoppas för mycket.
GillaGilla
Mycket träffsäkert!
Jag har dock en liten detalj att påpeka:
”I vissa fall måste de även betala sina arbetsgivaravgifter själva.”
Normalt sett så tjänar alla arbetare in till sin egen arbetsgivaravgift, även om arbetsgivaren betalar den, precis som arbetsgivaren normalt även betalar in den anställdes inkomstskatt för det värde som den anställde producerat.
Arbetsgivar”avgiften” är inget annat än en ytterligare en (illa dold) inkomstskatt. Enda skillnaden är att den inte syns i lönespecen.
GillaGilla