Den 8e mars har det blivit klart att Georgien kommer att få visumfritt till EU och däribland till Sverige from den 28e mars. EU-kommissionen har länge drivit frågan trots ett kompakt motstånd från ett antal EU-länder. Anledningarna till motståndet är inte någon hemlighet: georgiska stöldligor har gjort sig kända över hela Europa, inte minst i Sverige som är en av deras favoritdestinationer. Så sent som förra veckan lyckades rättsväsendet att lagföra en kriminell gruppering bestående av georgiska medborgare. Alla fyra dömdes bland annat till utvisning och återreseförbud. Men hur lätt kommer det att bli att se till att återreseförbudet efterlevs nu efter att Georgien har fått den efterlängtade visumfriheten?
Problemet med brottslingar hemmahörande i Georgien har varit känt hos polisen och Migrationsverket sedan länge. Ett vanligt modus operandi för dem är att komma till Sverige, söka asyl, checka in på ett asylboende – och sedan förvandla det till ett hälericentral. Ett stort asylboende i Tjärna ängar i Borlänge är ökänt i det här sammanhanget: polisen ingriper där med jämna mellanrum på grund av just georgiska kriminella.
Andra asylsökande som bodde där vittnar om att i princip varje dag brukade personer inblandade i den brottsliga verksamheten att skicka hem stora förpackningar med stöldgods. Många var frånvarande från boendet under längre perioder. Förmodligen var det ute i landet på stöldturnéer. De boende som försökte att larma om problemet hotades och till och med misshandlades av gängen. Problemen med hitresta georgiska ligor tycks eskalera över tiden men istället för att sätta tryck på Georgien premierar EU landet med visumfriheten: därmed kommer det att bli ännu lättare att komma till Sverige för att begå brott.
Förutom problematiken med kriminella från Georgien fortsätter en strid ström av ogrundade asylansökningar från georgiska medborgare till Migrationsverket. Ifjol ansökte 737 georgier om asyl i Sverige. För de första 2 månaderna 2017 har antalet ansökningar från Georgien ökat med 9%. Det är omöjligt att säga hur stor del av dem egentligen är en täckmantel för brottslig verksamhet. Den pågående poliskrisen gör att resurser för att lagföra dessa kriminella blir än mer begränsade. Därför finns det ingen pålitlig statistik. Georgiens BNP per capita för 2015 var 3491 USD enligt FN vilket utgör drygt 7% av den svenska.
Beslutet om visumfriheten för georgiska medborgare verkar utgöra en del i ett mönster som EU-kommissionen följer genom åren i sin obegripliga strävan att rasera säkerheten för europeiska medborgare. Så sent som för ett år sedan lyftes visumkravet för Colombia – ett land som för närvarande befinner sig i ett krigsliknande tillstånd med paramilitära grupperingar, nästan obegränsad tillgång på vapen, en djupt rotad organiserad brottslighet, omfattande export av kokain osv.. Colombianska kidnapparligor är kända över hela Sydamerika. I Argentina som länge brottats med problemet jublade läsare i kommentarer när nyheten hade kommit ut:
”Nu kommer de alla att dra till Europa!”
Det går inte att säga att sydamerikanska kriminella ligor är okända för svenska polisen. Sedan 1990-talet är de ständigt närvarande i den svenska undre världen. Sydamerikanska ligor sysslar än så länge mest med inbrott i villor och lägenheter samt med narkotikasmuggling. Det kan tyckas att inom en snar framtid kommer Latinamerikas mest inkomstbringande brott – nämligen kidnappningar – att bli mycket mer vanligt i Sverige. Problemet med hitresta ligor från Sydamerika eskalerar. Men istället för att se över visumfriheten för andra latinamerikanska länder som plågas av korruption, fattigdom och myndigheternas bristande effektivitet har EU-kommissionen alltså lyft visumkravet för Colombia, Peru och Guatemala.
Precis som med Georgien motiverades beslutet med ett behov att utveckla internationella kontakter, främja turism och kulturutbyte. Den här motiveringen håller dock knappast eftersom även före de här besluten hade samtliga EU-länder ensidig visumfrihet till Colombia och Georgien. I det senare fallet var den visumfria perioden hela 365 dagar.
Medelklassen i de båda länderna som kan tänkas resa till EU för turism och har råd för det är försvinnande liten och har som regel inga problem med att få långa Schengenvisum. Så frågan återstår – vilka resor exakt vill EU-kommissionen att underlätta: turistresor som skulle ändå ha skett, förflyttningar av kriminella, eller kanske införsel av svart arbetskraft för att i smyg spränga den reglerade arbetsmarknaden i EU och sänka lönerna för europeiska medborgare?
Vilka andra länder står på tur för ”kulturutbytet”? Blir det Turkiet som för ett internt krig mot kurderna, Europas fattigaste land Ukraina som dessutom befinner sig i krig med Ryssland, eller varför inte Pakistan, Indien eller Kina med 1,5 miljarder invånare?
Den här bloggen existerar tack vare era donationer. Alla bidrag går oavkortat till att utveckla den och satsa på aktuella reportage och granskningar främst om migrationen och medier. Om ni gillar mina texter och vad jag gör stödja gärna!
Swish: 070-4396358
Bankkonto: 4051 20 96933 (clearingnr är de första fyra siffrorna)
Donera valfritt belopp med kort via Paypal:
Bli månadsgivare:
Egor Putilov 